Angående källorna

Källorna jag har använt är den här, den här och den här.

Eftersom den första källan är från en tidning så känns det ganska pålitligt. Det är dock inte någon känd tidning vad jag vet, men den tar upp kända nyheter och den verkar finnas i södra Sverige så det kanske inte är så konstigt om jag inte känner igen den. Artikelförfattaren skriver även om vad andra har sagt och skrivit så det blir som en tredjehandskälla och då är det lätt hänt att information missuppfattas.

Andra källan är en ganska viktig sida eftersom den kämpar för att vi ska kunna köpa varor och tjänster och ha ett starkt rättsligt skydd. Alltså undvika att vi köper farliga saker. Det verkar vara en väldigt säker sida och de uppger inte heller att de tar information från andra källor utan är en så kallad förstahandskälla.

Tredje källan har jag aldrig hört om förut, men eftersom de räknar på väldigt stora och viktiga summor så känns det inte som att det skulle vara något påhittat och dessutom så är de nämnda i Fria Tidningen (första källan).

Diskussion

Vi påverkas alla olika av reklam eftersom vi väljer att ta upp olika sorters information och utelämnar annan. Jag tror också att det beror på att vi alla är intresserade av olika saker. Om man tex tycker om kläder så lägger man extra märke till reklamer som visar just kläder. Det här med att man berörs omedvetet av sådant vi känner till och har varit med om tror jag har en stor inverkan. Om man exempelvis associerar en reklam till de glada barndomsminnena i farmors stuga eller om man känner någon som har haft cancer så påverkas man mer och känner större anledning att vilja köpa eller skänka pengar. Där spelar såklart också känslorna in. Beroende på vad marknadsförarna vill förmedla för känsla med reklamen så påverkas vi såklart annorlunda. Sedan så kan man såklart få en helt annan effekt än vad som var tänkt, beroende på mottagarens bakgrund, intressen osv.

Åldersgruppen som visades påverkas mest var barn. Det kan  jag förstå eftersom de oftast inte har den kunskapen som krävs för att förstå att företagen bara vill  sälja så mycket som möjligt med i princip vilka knep som helst. Fast återigen så tror jag det helt och hållet beror på vad för slags människa man är. Det är nog fullt möjligt att en 30 åring kan luras mer av reklam än vad en 8 åring gör.

Som tidigare skrivet så påverkas vi troligen mer än vad vi tror att vi gör. Det är det undermedvetna som spökar. Vi tänker att vi inte lägger så stor vikt i vad som visas på tv och internet eller vad som står i tidningarna eller vad vi hör på radio. Men sedan kommer vi på oss själva att köpa den där produkten som hade sån glad och positiv reklam eller den där reklamen där den där kända personen gav så mycket positiv kritik. Kanske var det något som vi tänkte att vi aldrig skulle köpa och undrade hur alla andra kunde gå på det där. Men redan då har reklamen krypit in i huvudet på oss och faktiskt påverkat mer än vad vi tror.

3 olika reklamer

Tänkte visa tre olika reklamer som en undersökning i det här området. Det finns många olika typer och de jag har valt att visa är en där man vill nå konsumenterna genom att "sälja med kroppen", den andra är en överdriven reklam och den tredje och sista är en där man hoppas spela på samvetet och där man även valt en kändis att framföra budskapet.

 

Precis som jag skrev i ett tidigare inlägg så försöker marknadsförarna väcka olika slags känslor inom oss för att vilja köpa produkterna. I de två första är det nog de positiva tankarna man vill få fram. I den andra handlar det nog också om att få den här känslan att man kan klara av vad som helst, med tanke på det överdrivna. Den tredje reklamen är troligen tänkt att få fram en känsla av medkänsla och när en känd person framför budskapet ökar ens förtroende på reklamen. Det kan också vara så att man hoppas på att målgrupperna ska känna igen sig för att de kanske har varit med om något liknande. För som sagt så påverkas vi undermedvetet av det.

 

Barn påverkas mer

Enligt Sveriges konsumenter under rubriken "Barn och reklam" så förstår inte barn att de som ligger bakom reklamen egentligen bara vill vända sig till unga konsumenter eftersom de hoppas få en längre och lönsammare komersiell relation än med de äldre åldersgrupperna.

Det är inte bara tex spel och leksaker som barn påverkas av att vilja köpa, utan den största och "farligaste" källan är allt ätbart som är onyttigt. Det kan vara godis, läsk, chips, glass och snabbmat som de påverkas mest av. Den här ökade marknadsföringen av nämnda livsmedel har medfört att i princip vart femte barn i Sverige är överviktigt.

I en undersökning, som det dock inte står när den är gjord, så visade det att ungdomar hellre väljer att spendera tid på internet än framför tv:n. Den här undersökningen kom också fram till att en minderåring som är inne på internet i 15 minuter tar del av 15 sekunders reklam. Fast om man tänker efter, hur många är inne på datorn endast en kvart per gång? Allra oftast är det nog mer tid än så och då kan man förstå att reklampåverkan är större än bara några sekunder.

Visste du att...

Reklaminvesteringen i Sverige var enligt IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) under 2011 66 miljarder, då hade det ökat med ca 4 miljarder sedan föregående år och jag skulle nog tro att det har ökat ännu mer det här året... 2010 var också Sverige på åttonde plats i världen när det gäller reklamintensitet.

Påverkas vi av reklam?

Enligt en artikel som heter "Reklamen påverkar vårt sätt att tänka" av Fredrik Linde i Fria Tidningen som är publicerad torsdag 1 december 2011 står det att om marknadsaktören lyckas få sin reklam att läggas överst i huvudet på konsumenten så har man tagit det första steget till att lyckas sälja en vara. Det är dock inte så lätt eftersom det finns så mycket reklam överallt att vi bara uppmärksammar ett fåtal av dem eftersom vi sållar bort bland våra intryck. Det mesta som händer runt omkring en lägger vi inte ens märke till, men det är såklart skillnad på vad man uppmärksammar från person till person.

 Vi exponeras av reklam utan att bli tillfrågade och den finns självklart där målgrupperna finns. Det ska såklart vara så attraktivt som möjligt och reklamavsändaren måste tänka på bilder, ljud, ord, placering, färger, tidpunkt osv. Det är svårt att få människor att styras av reklamen, men det har visats hjärnaktivitet genom hjärnskanningsstudier när personer tolkar reklam. Genom forskning på vetenskapligt sätt har man kommit fram till att vi påverkas omedvetet av saker vi har varit med om och sådant vi känner till. Köpchansen ökar också om vi associerar positiva saker och känslor väcks till liv inom oss genom till exempel ord och bild. Mer och mer visar även på att vi tar in reklam undermedvetet. Linde berättar också i artikeln att enligt Lakoff så är det här en process som förstärker vissa nervbanor och får vår hjärna att fungera på ett annat sätt.

Men hur nu man än påverkas så är det ändå säkert att det verkligen får en effekt, annars hade ju inte företag fortsatt med det ständiga arbetet att försöka sälja sina produkter. Många forskare pekar på att reklamen påverkar vårt sätt att känna oss, bete oss, tänka och en materialistisk personlighet skapas.

Fredrik Linde väljer att avsluta sin artikel med: "Vi fostras till goda konsumenter och bibringas tron att ju fler föremål vi äger, desto lyckligare blir vi."

Massvis av reklam i alla former

Varje dag möts vi av massvis med reklam i alla dess former. När man går utomhus finns reklam på tex busshållsplatser, på TVn avbryts vi av reklam var tionde minut, på internet stormas vi av reklam på princip varenda sida, hemma fylls brevlådan av reklam, i tidningar dyker det upp på minst varannan sida och på radio hör man mer reklam än musik.

Men vad gör all den här reklamen med oss människor, hur påverkas vi?
Påverkas vi på olika sätt av olika sorters reklam?
Påverkas vissa människor/åldersgrupper mer än andra?